Referenser
Phillips SM, Chevalier S, Leidy HJ. Protein ”krav” bortom rda: implikationer för att optimera hälsan. Appl Physiol Nutr Metab. 2016;41(5):565–72. 77.
Phillips SM, Van Loon LJC. Kostprotein för idrottare: från krav till optimal anpassning. J Sports Sci. 2011;29(Suppl 1):S29–38.
Stokes T, Hector AJ, Morton RW, Mcglory C, Phillips SM. Nya perspektiv angående kostproteinets roll för att främja muskelhypertrofi med motståndsträning. Näringsämnen. 2018;10(2).
Cermak NM, Res PT, De Groot LC, Saris WH, Van Loon LJ. Proteintillskott förstärker skelettmuskulaturens adaptiva respons på träningsträning av motståndstyp: en metaanalys. Am J Clin Nutr. 2012; 96(6):1454–64.
Kerksick CM, Rasmussen C, Lancaster S, Starks M, Smith P, Melton C, Greenwood M, Almada A, Kreider R. Effekten av olika proteinkällor och en kreatininnehållande näringsformel efter 12 veckors styrketräning. Näring. 2007;23(9):647–56.
Morton RW, Murphy KT, Mckellar SR, Schoenfeld BJ, Henselmans M, Helms E, Aragon AA, Devries MC, Banfield L, Krieger JW, Phillips SM. En systematisk översikt, metaanalys och meta-regression av effekten av proteintillskott på styrketräningsinducerade ökningar av muskelmassa och styrka hos friska vuxna. Br J Sports Med. 2018;52(6):376–84.
Lemon PW, Tarnopolsky MA, Macdougall JD, Atkinson SA. Proteinkrav och muskelmassa/styrka förändras under intensiv träning hos nybörjare. J Appl Physiol. 1992;73(2):767–75.
Nurminen ML, Sipola M, Kaarto H, Pihlanto-Leppälä A, Piilola K, Korpela R, Tossavainen O, Korhonen H, Vapaatalo H.. (2000). Alfa-laktorfin sänker blodtrycket mätt med radiotelemetri hos normotensiva och spontant hypertensiva råttor. US National Library of Medicine National Institutes of Health
Pal S, Ellis V.. (2010). De kroniska effekterna av vassleproteiner på blodtryck, kärlfunktion och inflammatoriska markörer hos överviktiga individer. US National Library Of Medicine National Institutes Of Health.
Zhou LM, Xu JY, Rao CP, Han S, Wan Z, Qin LQ,.. (2015). Effekt av vassletillskott på cirkulerande C-reaktivt protein: en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier. US National Library Of Medicine National Institutes Of Health.
Johanna E.Torfadottir, Alfheidur Haraldsdottir. (2017). Kapitel 34 – Mejeriintag under tonåren och risk för prostata- och bröstcancer. Mejeri i människors hälsa och sjukdomar under hela livslängden. 1 (1), sid. 429-434.
Leidy HJ, Tang M, Armstrong CL, Martin CB, Campbell WW. (2011). Effekterna av att konsumera frekventa måltider med högre proteinhalt på aptit och mättnad vid viktminskning hos överviktiga/fetma män. Institutionen för nutrition och träningsfysiologi. 1 (1), sid. 818-824.
Paddon-Jones D, Westman E, Mattes RD, Wolfe RR, Astrup A, Westerterp-Plantenga M. (2008). Protein, viktkontroll och mättnad. American Journal For Nutritional Science. 87 (5)
Veldhorst MA, Westerterp-Plantenga MS, Westerterp KR.. (2009). Glukoneogenes och energiförbrukning efter en proteinrik, kolhydratfri diet. American Journal Of Clinic Nutrition. 90 (3).
Johnston CS, Day CS, Swan PD.. (2009). Postprandial termogenes ökar med 100 % på en diet med hög proteinhalt och låg fetthalt jämfört med en diet med hög kolhydrathalt och låg fetthalt hos friska unga kvinnor. Journal Of American College Nutrition. 21 (1).
Referenser
Phillips SM, Chevalier S, Leidy HJ. Protein ”krav” bortom rda: implikationer för att optimera hälsan. Appl Physiol Nutr Metab. 2016;41(5):565–72. 77.
Phillips SM, Van Loon LJC. Kostprotein för idrottare: från krav till optimal anpassning. J Sports Sci. 2011;29(Suppl 1):S29–38.
Stokes T, Hector AJ, Morton RW, Mcglory C, Phillips SM. Nya perspektiv angående kostproteinets roll för att främja muskelhypertrofi med motståndsträning. Näringsämnen. 2018;10(2).
Cermak NM, Res PT, De Groot LC, Saris WH, Van Loon LJ. Proteintillskott förstärker skelettmuskulaturens adaptiva respons på träningsträning av motståndstyp: en metaanalys. Am J Clin Nutr. 2012; 96(6):1454–64.
Kerksick CM, Rasmussen C, Lancaster S, Starks M, Smith P, Melton C, Greenwood M, Almada A, Kreider R. Effekten av olika proteinkällor och en kreatininnehållande näringsformel efter 12 veckors styrketräning. Näring. 2007;23(9):647–56.
Morton RW, Murphy KT, Mckellar SR, Schoenfeld BJ, Henselmans M, Helms E, Aragon AA, Devries MC, Banfield L, Krieger JW, Phillips SM. En systematisk översikt, metaanalys och meta-regression av effekten av proteintillskott på styrketräningsinducerade ökningar av muskelmassa och styrka hos friska vuxna. Br J Sports Med. 2018;52(6):376–84.
Lemon PW, Tarnopolsky MA, Macdougall JD, Atkinson SA. Proteinkrav och muskelmassa/styrka förändras under intensiv träning hos nybörjare. J Appl Physiol. 1992;73(2):767–75.
Nurminen ML, Sipola M, Kaarto H, Pihlanto-Leppälä A, Piilola K, Korpela R, Tossavainen O, Korhonen H, Vapaatalo H.. (2000). Alfa-laktorfin sänker blodtrycket mätt med radiotelemetri hos normotensiva och spontant hypertensiva råttor. US National Library of Medicine National Institutes of Health
Pal S, Ellis V.. (2010). De kroniska effekterna av vassleproteiner på blodtryck, kärlfunktion och inflammatoriska markörer hos överviktiga individer. US National Library Of Medicine National Institutes Of Health.
Zhou LM, Xu JY, Rao CP, Han S, Wan Z, Qin LQ,.. (2015). Effekt av vassletillskott på cirkulerande C-reaktivt protein: en metaanalys av randomiserade kontrollerade studier. US National Library Of Medicine National Institutes Of Health.
Johanna E.Torfadottir, Alfheidur Haraldsdottir. (2017). Kapitel 34 – Mejeriintag under tonåren och risk för prostata- och bröstcancer. Mejeri i människors hälsa och sjukdomar under hela livslängden. 1 (1), sid. 429-434.
Leidy HJ, Tang M, Armstrong CL, Martin CB, Campbell WW. (2011). Effekterna av att konsumera frekventa måltider med högre proteinhalt på aptit och mättnad vid viktminskning hos överviktiga/fetma män. Institutionen för nutrition och träningsfysiologi. 1 (1), sid. 818-824.
Paddon-Jones D, Westman E, Mattes RD, Wolfe RR, Astrup A, Westerterp-Plantenga M. (2008). Protein, viktkontroll och mättnad. American Journal For Nutritional Science. 87 (5)
Veldhorst MA, Westerterp-Plantenga MS, Westerterp KR.. (2009). Glukoneogenes och energiförbrukning efter en proteinrik, kolhydratfri diet. American Journal Of Clinic Nutrition. 90 (3).
Johnston CS, Day CS, Swan PD.. (2009). Postprandial termogenes ökar med 100 % på en diet med hög proteinhalt och låg fetthalt jämfört med en diet med hög kolhydrathalt och låg fetthalt hos friska unga kvinnor. Journal Of American College Nutrition. 21 (1).
